Många dödsfall

Idag var det fotografering på schemat.. 

Fast jag glömde visst rekvisitan. Duktiga jag. 

Dock upptäckte vi inte detta direkt utan gav oss ut på upptäcktsfärd i vildmarken. Herregud vad grodor!

Små små söta grodor! De skuttade ju sig alldeles ..blåa. Nästan.

Men de blev inte dåliga förrän jag kom. Då blev det antagligen helt sönderpressade under mina fötter.

Jag skrek och jag gapade, för usch vad hemskt att mörda oskyldiga varelser! 

Stackars smågrodor. Stackars mig. En winwin-situation fast tvärtom. Typ.

Såhär såg jag ut i vildmarken bland alla stackars söta grodor.

 Jag ser väl rätt glad ut, men jag led så jag kunde dött själv.

Magnus och jag

Man fick hoppa som en groda för att inte trampa på någon. Fast det gick nog mindre bra ändå. Man fick bita i det sura äpplet och låtsas om att det inga grodor fanns där överhuvudtaget.  
Trampelitramp. Plaskeliplask.