Ett sista farväl

Jag har nu tagit farväl av min älskade moster.
Det var riktigt tungt. Jag trodde att jag skulle gå av på mitten. Jag trodde nästan det på riktigt!
Värkte i hela mig. Blev helt svimfärdig. Annars var allting väldigt vackert.
Tända ljus och min moster var jättefin. Vi stod där kusiner, mostrar och mödrar och kramades och grät. Otroligt mycket kärlek.
Men jag måste erkänna att jag tyckte att det var ganska otäckt att se en avliden människa. Jag visste vad som väntade, men ändå kom en enorm chock att se henne sån. Det var fruktansvärt jobbigt.

Det känns dock väldigt skönt att få gråta ut. För stunden är jag okej. Ikväll ska jag träffa min släkt igen.
Bara vi tjejer. Vi ska äta gott och rå om varandra. Det behöver vi nog.

F.ö har jag just haft fler spekulanter på lägenheten idag. De verkade intresserade, så håll tummarna!