Vad jag åt idag.

Detta är vad jag åt sent på kvällen. Jag hade två chanser på mig att fota middagen, då jag åt den både till lunch och middag, men glömde den likt förbannat båda gångerna.
Det var kyckling, blomkål, morot och paprikagryta med curry i vilket fall som helst.

Detta däremot är fil med havre och kanel i.

Souk!

På en Egyptisk marknad i Qurna, Luxor east bank.

Tillsammans

På Dave Edmundskonserten med hans autograf på armen.

Jag vet inte om jag har berättat det här i bloggen än, men som en del säkert har förstått så är jag nu mera tillsammans med Sam! Ja, det tog ett tag för mig att fatta/falla, men skam den som ger sig!
Sam väntade ut mig, klok som han är. I skrivande stund sitter jag i min soffa, och väntar på att han ska sluta jobbet, så jag får träffa honom.

Han tar mig ut och dansar, spelar gitarr för mig, och ser till att jag får upptäcka storstaden Falköping då och då.. Han är grejt.

Matfestivalen

Ni vet matfestivalen som jag ratade?
Jag gick på den sen ändå. Av två orsaker:

1. Låter man bli att gå pga fulla ungdomar, ja då är det just bara dom som är där. Det är att ge festivalen till dem. Det får vi låta bli. Ta tillbaka matfestivalen!
2. FOTA!

Jag var på dåligt humör hela dagen, med huvudvärk och gud vet vad. Sen på kvällen fick jag dock nog, och bestämde mig för att fota ståhejet i stan. Begav mig dit med kamera och batteri som såg ut att ha en del kvar.
Väl på plats hann jag ta 20 bilder! Sedan dog batteriet.. Jag hade bara ett med mig.. BINGO!
Kvällen kunde blivit förstörd igen, ifall det inte vore för att Sam och jag tog en liten mysig spelkväll istället.

Grekiskt matställe

Sondos

Min ängel Sondos. (Jag vet att det står Basma på hennes skol/dagisuniform, men det är bara märket)
Jag saknar dig också Sondos. Hur mycket som helst.
Jag minns när du var 2 månader och låg och skrattade i min famn.
Jag minns hur du tjöt av glädje när du blåste såpbubblor, och hur du berättade för mig vad du tyckte om, och att du lät så söt och lillgammal.
Jag minns när vi gick till Mc Donalds tillsammans, och du trodde att hamburgaren var giftig. Det visade sig att du tyckte att osten på den såg läskig ut, men det sa du inte förrän vi var hemma igen.
Du är helt underbar, Sondos. Snart fyller du 6 år, och jag får inte vara med och fira din stora dag..

Ana behebek ya Dodoss.

En person jag vill byta liv med för en dag – och varför.

Det skulle helt klart vara en man! Tror jag..?

Hade jag kunnat hoppa tillbaka i tiden, så skulle valet vara hyfsat lätt. John Lennon, Elvis Presley, fast kanske troligast Marilyn Monroe. Men nu.. Jag skulle vilja prova på ett liv helt olikt mitt egna. 
Obama? Han skulle ju vara intressant.. Kim Jong-Il vore ju väääldigt spännande också. 
Paris Hilton skulle säkert också vara intressant. Det finns massor! Fast fler tveksamma val än om jag kunde vrida tillbaka tiden..

Nä, jag tar nog Obama. Om jag inte får ta fröken Monroe..

Ja, ett annorlunda liv. Jag skulle ha valt typ min gamla svägerskas liv att prova på, om jag inte redan visste hur det kan vara att vara Egyptiska, så jag tar ett rikt och känt liv nu istället.
Ett liv som jag aldrig kommer att få. Ett troligtvis kanske hektiskt liv, med både en värld och en familj som väntar på en. Mycket ansvar! Det skulle jag tycka vore fascinerande.

Eid el Fitr.

Kolla sana wenta tayeba allihopa!!

Idag och imorgon (beroende på vart) är det den muslimska "julafton" och jag önskar alla muslimer en fin högtid!

Jag har lyssnat på P1 en längre tid idag nu, och jag vet att arabiska inte är svenska, och att alla inte är insatta, men det låter ju bara för tokigt när de i radio säger "ramadaaan", men framför allt "Aeeed al fitter"
Av nån idiotisk anledning skall tydligen högtiden som uttalas mer likt "id el fatter" stavas till eid el fitr.. Märkligt..

Som sagt, arabiska är inte svenska, men skulle man inte kunna mer om uttalet framförallt om man befinner sig nere i ett muslimskt land och är med i radio då?

Grekisk cykel står

Innehållet i min väska.

Det var faktiskt bara ett halvår sedan jag gjorde denna förra gången.
En del är samma, men inte allt.

Nu har jag busskort, tuggummi, plånbok, menskopp, nycklar (i ett tjusigt RFSL-band!), Egyptiska näsdukar, tre pennor, våtservett, tandpetare, minttabletter från RFSL, hänglås till gymmet, skavsårsplåster, hårsnoddar, salt och peppar, tandkräm, plastbestick, kvitto, spegel, "sminkväska", och en rätt tung anteckningsbok.
Min vattenflaska som nästan alltid är där i, saknades!

Ja.. Vad ska man säga? Jag vet knappt hur jag fått med mig allt det där. Plastbestick? Det finns fler saker som man kan undra över, men plastbesticken var väl extremast.. Kan dock berätta att de förut var i en liten påse tillsammans med kryddorna och våtservetten, från flyget.

Oh ja.. En kvinnas handvätska är viktig.

Sötaste Bassoma

Den finaste Basma i världen, det är du. Du kan inte ana vad jag saknar dig. Jag minns när du var 3 veckor gammal och jag höll i dig för första gången. Du doftade så gott.
Jag minns hur du blev lite äldre och följde mig överallt. Hur vi tvättade varandras händer efter maten, och hur du hela tiden ville leka. Jag minns när vi blåste upp den där bassängen som vi tog med oss från Sverige. Hur du försökte hjälpa till fastän det var jättesvårt. Jag minns när du fick din svenska docka, och dina fina blåa foppatofflor, vad glad du blev!

Basma, ana bahebek awi, ya asal.

Duktig kusin

Visst är hon duktig?? 
Min cousinsister sparar smileys och använder dem frivilligt. Jag tycker att hon förtjänar ett diplom.

Registreringsskyltar

Jag kom bara att tänka på reg.skyltar idag när jag var ute och gick.

Jag kan inte minnas att jag sett nån skylt där det stått "GUD", eller "FAN" på.
Är det icke tillåtet?

Lite Egypten

.. Som omväxling.

Någonting jag ångrar.

Den var busenkel. Min abort som jag tvingades genomgå 2007.

Jag skrev en dikt efter aborten som beskriver exakt hur jag kände.

"Det är inte såhär det ska va, för det är just dig jag vill ha.
Det är så svårt, att leva utan dig är hårt.
Jag kände dig ej, men kanske skulle du bli mammas lilla tjej.
Jag älskar dig så, och jag längtade efter att dig få.
Jag hade inget val, vägen var för hal.
Jag ville visa dig hela världen, men istället fick du ta den korta färden.
Jag hoppas att jag en vacker dag få se dig igen, min älskade vän."

Inte nog med att aborten gjordes mot min vilja, så fick jag komplikationer efteråt. Allt ville inte komma ut och jag testade positivt och därmed kände mig gravid i hela tre månader efter ingreppet. Illamående, yrsel och massa såna där typiska åkommor som havande, utan att bära på något. Som om inte aborten hade räckt..

Det är det värsta jag varit med om. Jag ångrar det än idag, och jag tror att även om tanken på aborten och det barnet jag inte fick behålla blir lindrigare och lindrigare, så kommer jag alltid att ångra det.
Hon eller han skulle idag varit 3 ½ år gammalt. Jag försöker att inte tänka på det, men det kommer nog alltid att finnas med mig. Jag får tillåta mig att sörja och sakna. Jag tror att det är vad jag behöver ibland, för att gå vidare.

Min andra familj

Idag är det en viktig dag.
Min älskade H, sitter idag på flyget hem till Egypten. Bara för en vecka, men en vecka utan mig för första gången på flera år. Han har inte varit hemma sen Mars förra året då vi var där tillsammans.

Det är snart Eid och han hittade lämpligt nog en billig sistaminutenresa ner. Igår packade jag en stor väska med saker till hans familj, och andra fattiga människor där nere. Det var väldigt jobbigt och det kändes som om jag gav bort en stor del av mig själv. Jag skänkte bort nästan alla mina Egyptiska kläder, några sjalar och massa barnkläder. De Egyptiska kläderna har jag tyvärr ingen större nytta av längre.. Bättre att de används, och det av de jag älskar så högt. Jag kan inte beskriva min kärlek till dom med ord. De är min familj sedan 9 år, och även om jag kanske aldrig mer får träffa dom igen, så kommer de alltid att vara det. Jag kommer alltid att älska dem.

Det känns grymt jobbigt att han åker ner, samtidigt som jag är otroligt glad att han gör det. Jag är glad att jag kan ge familjen eidpresenter, och för hans skull. Det jobbiga är att jag inte är med.. Det känns som det finns ett hål i mitt hjärta så länge de inte finns i mitt liv. Det var evigheter sedan jag talade med dom i telefon..  Åh vad jag saknar dom. Åh vad jag älskar dom. Tanken på att aldrig mer återse dem, förstör mig. Resan är dock även jobbig för honom också. Kanske mer än för mig? I förrgår var han glad, igår hade han panik.. Jag förstår honom. Jag lider med honom.

Dagens låt: Queen – Forever